För den som önskar göra det lätt för sig.

Kan ju klicka här och använda sig av det dära bloglovin

Dag 2

Efter 12 timmars väldigt välbehövlig sömn klev jag upp och åt frukost med mamma Iona och Heather. Bröd med smör och ost. Då kom jag på något jag verkligen borde tagit med mig men så klart inte gjorde...
Osthyvel. Jag gillar ost, men ½ cm tjocka skivor ost är ju inte gott någonstans...

Resten av dagen har jag spenderat med Jack och Heather. Vi har ritat och tränat på att rita munnar och vi har spelat dataspel och tv-spel och ett fint kortspel som heter Spit.

Jag har också fått vara med om min första klassiska "sunday roast"-middag. Iona lagade middag i 3-4 timmar. Det är rätt sjukt.

Det här är Jack. Så här ser han oftast ut. När han inte kör "freerunning" genom hela huset. Överskottsenergin på denna killen är inte att leka med...

Kvällen har spenderats framför min dator med Jack och Heather och så har vi spelat tv-spel. Just Dance, som är världens jobbigaste spel och Super Mario, fast det är tydligen inte så roligt att spela det med mig, för jag dör bara hela tiden.

Det är så otroligt mycket att ta in, allt är så himla intensivt, så nu har jag gått och lagt mig. Klockan är inte ens 21.

Dag 1

I morse skjutsade hela min familj mig och all min packning till Göteborg City Airport.
Redan då började allt kännas väldigt konstigt.
Efter en två timmar lång flygning och en bussresa senare så var jag framme i Cambridge där jag skulle bli hämtad av familjen.
Möter mig gör pappa Marc och barnen Charlie, Jack och Heather.
Det här är så jävla konstigt, är det enda jag kan tänka, om och om igen.

Bilresan till lilla Orwell var trevlig. Vi pratade lite om fotboll och matvanor och om jag drack kaffe eller te. Båda sa jag, good girl sa Marc.
Väl hemma hos familjen Oughton så fick jag en liten rundtur i huset och blev visad till mitt rum, som det kommer bilder på senare.

Efter det har allt gått väldigt snabbt. Jag har spelat Wii med Heather och Jack, jag har spelat dataspel med Heather och Jack, jag har ritat med Heather och Jack, jag har ätit middag med hela familjen utom Charlie som sover över hos en vän, jag har tittat på videor och tillslut slog hjärnan av och mitt engelska ordförråd var som bortblåst och jag ursäktade mig och sa att jag skulle sova.

Familjen är oerhört varm och trevlig och det var lätt att klicka med alla på en gång.
Det är precis som de säger, de behandlar mig som om jag vore en storasyster.

They all pretend...

Idag ska jag till farbror polisen igen, fast för att hämta ut passet och inget annat.
Idag ska jag också checka in på mitt flyg (jag gillar att vara ute i väldigt god tid).
Idag är det 15 dagar till jag flyttar till Inglaterra (England på spanska)...

Det är på riktigt och det är helt jävla sjukt.



15 days left in Sweden. It's kind of sick. I am actually doing this...

Midsomer Murders

Just nu sitter jag och tittar på Morden i Midsomer med min familj. Det är ett av mina favoritprogram.
Dessutom ser byarna i programmet nästan ut som byn som jag ska flytta till om 22 dagar. Hur underbart är inte det? Händer det inget mord i lilla Orwell under tiden jag är där så blir jag nästan besviken (nej, jag önskar ingen att dö, jag bara önskar att jag bodde mitt i programmet).

Ikväll har jag pratat med nästan hela familjen Oughton via Skype.
Iona, lilla Heather, Jack och Charlie. Jag har även fått titta på Charlies gitarr, Jacks hund och Heathers docka.

Nu känns det verkligen på riktigt.



I am watching Midsomer Murders with my family and earlier this evening I talked to my future host family. I spoke to everyone except the father and I have a great feeling about moving to Orwell/Cambridge.

8 days a week

Idag har jag bara varit så otroligt fruktansvärt trött. Visst, jag somnade inte förrän 7, men sedan har jag sovit mest hela dagen. Hela jag är som en stor degklump bara. Så idag har jag sovit, tittat på serier, sovit, spelat mitt nya tv-spel som jag fick i julklapp av min bror, sovit, promenerat till affären, sovit, ätit middag, sovit och nu tittar jag på ännu mer serier.

Det borde vara olagligt att vara så här jävla trött.

Imorgon ska jag på stan. Byta några julklappar och sedan ska jag till polisen för att införskaffa mig ett nytt pass. Jag har haft ångest över att jag måste ta ett nytt foto under hela veckan. Varför blir jag aldrig bra på bild? Varför får man inte 500 försök på sig hos polisen och varför får man inte välja vilken pose man vill? Dumheter, är vad det är.

Nu däckar jag snart igen.

(Just det, under tågresans fina stopp där mitt i obygden började en pojke prata med några andra barn. Detta är en av de saker han sa: "Min syster försöker peta mig i näsan. Hennes lunch är slut!" Hur underbart var inte det då? Och just det! I Norrland gick jag ner 5 kilo! Det går framåt.)



Today, I am nothing but very very tired. I have slept through almost the whole day. Tomorrow, I have to get in to the city to re-new my passport and to exchange some Christmas gifts.

The storm that I believe in.

Hela december har varit alldeles tokig. Det har vänts upp och ner så många gånger, men sedan ner och upp och ja, jag har nog inte riktigt kunnat tänka klart hela tiden.
Norrland var helt underbart. Jag trodde inte att jag skulle säga det, men en stor del av mig ville flytta tillbaka precis då.

Nu är jag tillbaka i Göteborg och har något att berätta. Jag flyttar inte i april, jag flyttar i januari.
Så om några veckor tar jag mitt pick och pack och flyttar till ön på andra sidan vattnet, eller ja, England.
Det känns helt otroligt konstigt. Men jag måste göra något nu, annars gräver jag en grop här och lägger mig där tills det blir vår.



The first part is in Swedish. December has been a month of very different feelings. The biggest bomb fell just after Christmas, when it was decided that I would move to England/Cambridge/Orwell in January instead of April. So for the next couple of weeks I have a lot of preparing to do!