I morse när jag vaknade tänkte jag bara en sak:
"Är det så här det känns att dö?"
Jag vaknade nämligen med mitt livs första migränanfall och mensvärk på det. Jag var inte så jävla nöjd va.
Så idag har jag sovit och senare vandrat omkring som ett spöke med solglasögon inomhus.
Men efter att ha knarkat lite piller så mår jag nu mer fantastiskt. Jag är nästan lite glad!
Just det, berättade jag att jag var cyklade till Royston och tillbaka igår (6,4 miles enkel tur, you do the math) och därför har himlarns ont i sittbenen idag också?
No comments:
Post a Comment