100502

Herrenån, det är maj. Redan. Jag kom ju precis hit och då var det ju januari... Har vi hoppat över några månader eller går tiden verkligen så fort, trots att man inte har roligt?

Jag har fastnat i någon slags rutinfälla. "Måndag hela veckan", fast på riktigt. Jag vaknar, jag går ut och går, jag fixar skollunchen till barnen, jag tjatar på barnen om att vakna, om att äta frukost, om att klä på sig och om att gå till skolan, jag åker och tränar, jag tvättar och städar och väntar på att barnen ska komma hem från skolan, jag lagar middag, pratar lite med mamman, ursäktar mig och går och lägger mig.
Varje dag. Utom några få gånger under helgerna då det händer annat. Fest eller besök från diverse bekanta.

I fredags firade jag 3 månader. 3 månader är hälften av den tid som deras före detta Au Pairer har stått ut. Jag ska vara här i 8 månader till.

Jag har fått en alldeles strålande, underbar och fantastisk nyhet också. Två av världens bästa människor, Petra och Karin, kommer hit och hälsar på! Är det någon annan som känner för att göra det, så har jag huset för mig själv två veckor i augusti (15-28 augusti, om man ska vara noggrann) och tar mer än gärna emot halva Sveriges befolkning (eller åtminstone de jag känner).

100409

Den här bilden togs igår. Jag vill bara dela med mig av den. Det här är Heather. Hon har på sig en baddräkt. 8 april. 8 april! Jag kan också meddela att det var så varmt. Jag önskade att jag ägde en baddräkt igår, men det gjorde jag inte, så jag satt i skuggan och vilade mitt knä som någon råkat hoppa och landa på. Det verkar också som om jag kan ladda upp bilder här på le blogg igen. Jag ska försöka lägga upp lite fler inlägg senare idag.

100304

Jag vill be om ursäkt för att jag uppdaterar så hemskt sällan. Men det krånglar som fan med att ladda upp bilder så då tappar jag tålamodet hemskt snabbt. Jag ska se vad jag kan göra åt saken.
Till dess får ni njuta av påsken och äta lika mycket mat som jag gjort.

100325

Och vips var det torsdag och det har gått en hel vecka sedan jag senast skrev.
Å vilken vecka det varit sedan!
Jag har tvättat 4 miljarder tvättar, diskat 70000 tallrikar, druckit 600000 koppar kaffe, sprungit några mile här och där och tjafsat med 3 barn som alla helt plötsligt blev kaxiga tonåringar. De gråter fortfarande som 3-åringar, men attityden har de hittat ur en kaxig tonårings liv. Jag är så fruktansvärt trött.

Jag har ingen energi kvar i kroppen och känner mig mer som en pottränad zombie än en 21-årig tjej.
Blä, blä, blä och blä.

På söndag har jag dock min moppekurs. Efter den ska jag göra annat än att sitta i det här köket dagarna i ända. Sitter man tillräckligt länge så börjar man längta hem kan jag lova.

Kan ingen bara uppfinna teleportören så jag kan åka hem på en snabb kvällsfika lite då och då?

100318

Jag tog mig in till Cambridge idag. Finfin dag för sådant.
Köpte strumpor och gick på Fitzwilliamsmuseet och Museum of Archaeology and Anthropology.
Gick förbi alla gamla byggnader som King's Collage och så vidare. Kameran hade jag med mig också. Men vet ni vad? Jag glömde minneskortet hemma... Jag är lite sämst.

En bild fick jag till i alla fall. Den ligger så klart på internminnet. Men jag vet inte var sladden till kameran är.

100315

15° varmt, strålande sol, 2 timmar promenad med Monica Z som mitt enda sällskap.
Hur fint låter inte det?

Jättefint, så klart.
OBS! Varning för äckel!

Men nu har jag fyra blödande blåsor under mina fötter. SÅ JÄVLA FRÄSCHT! Dessutom ramlade min andra stortånagel av efter promenaden. Jag kommer aldrig ta av mig strumporna igen.

100314

Jag har inte riktigt skrivit på ett tag, men det har som inte hänt ett piss här. Men igår hade jag en toppendag, så jag tänkte till och med bjuda på ett gäng bilder.
Dagen började med fotbollsträning för pojkarna och jag, mamman och alla barn åkte ner till fotbollsplanen. Efter fotbollsträningen skulle mamman och äldsta sonen åka på kalas på något som kallas för "Go Ape" och jag skulle ta med mig de två yngre barnen hem. Men barnen hamnade istället hos kompisar och jag blev alldeles ensam och helt ledig att göra precis som jag vill, utan skrikande barn. Så jag tog mig hem och satt mig i solen med lite Monica Z i hörlurarna.

Fy vad hemskt långtråkigt det blev. Efter en kvart började det klia i mina ben.
Clare kom sedan över för att låna pappan bilen (ena bilen har gått sönder och den andra var ju på väg till "Go Ape") så att han kunde ta sig till arbetet. Clare hade en massa saker att göra och jag sa på en gång att jag mer än gärna hjälpte till. Så jag åkte med Clare och köpte kol, ved och en hel radda med saker på Tesco. Sedan åkte jag med henne hem och lagade en alldeles förträfflig Coq au vin som skulle serveras senare den kvällen.

Sedan dök alla människor upp. Vilket gäng va. Helt sjuka människor. Nu kommer det lite bilder också.

Vi började kvällen med att tända en "födelsedagslykta" för Jamie (pojken längst till höger på denna bild).

Från vänster: Jamie, Marc, Emma, Heather, Clare, Bruce och Iona

Inte världens snyggaste bild kanske, men det skiter jag i.
Från väster igen: Emma, Iona, Bruce, Jamie (gift med Emma), Clare (gift med Bruce) och Marc (som är gift med Iona).

Jag tror att Clare behöver en närmare presentation. Hon är en fruktansvärt trevlig människa. Väldigt givmild och så vidare, men det finns ingen som ber om ursäkt så mycket som hon.

Ja... Så här ser det ut då. Clare och Iona. Mitt i köket skakar de rumpa.

100307

Detta är ett minnesinlägg. Ett inlägg till minne av en nu avliden vän. En vän som stått mig oerhört nära i 2½ år.
Vila i frid Fujifilm Finepix. Vila i frid.

Men vi ska inte sörja allt för länge, för i fredags beställde jag hem en dubbelt så bra kamera. Wiho eller så!

Annars så har den här helgen varit himla trevlig faktiskt. I fredags var jag på barnens samlig i skolan och sedan städade jag lite här.
Igår var jag först på en 1½ timmes lång promenad med Iona (mamman) och Clair (mammans bästis) och sedan gick jag på fotboll med Charlie. Orwell vann på straffar, hemskt spännande!
Efter det serverades det raclette hos Clair, Bruce och Jamie. Det dracks en hel del och det dansades ännu mer. Gamla människor gillar att dansa.
Idag har männen i familjen varit på wrestling och vi kvinnor stannat hemma. Det var underbart väder och jag har bara suttit med ett glas i den ena handen, pennan i den andra och solen i ryggen.

Inte alls dumt.

100303

I morse när jag vaknade tänkte jag bara en sak:
"Är det så här det känns att dö?"

Jag vaknade nämligen med mitt livs första migränanfall och mensvärk på det. Jag var inte så jävla nöjd va.
Så idag har jag sovit och senare vandrat omkring som ett spöke med solglasögon inomhus.
Men efter att ha knarkat lite piller så mår jag nu mer fantastiskt. Jag är nästan lite glad!

Just det, berättade jag att jag var cyklade till Royston och tillbaka igår (6,4 miles enkel tur, you do the math) och därför har himlarns ont i sittbenen idag också?

100301

Idag var det så otroligt vackert väder här. Solen sken hela dagen. Jag var och är fortfarande på pisshumör.
Jag vet inte varför. Det här är bara en sådan sjukt pissig dag. Det mest spännande som hänt mig idag var att jag tappade ena stortånageln och upptäckte att den nya nageln är död den också. Så jävla fräscht.

100228

Fy bubblan vilken tråkig helg va.
Det har bara kliat i hela kroppen. Igår hade jag så tråkigt att jag tog med mig hunden på en joggingtur.

Jag.

Frivilligt.

Tur att det var vackert där jag sprang.

100224

Jag har inte skrivit något på några dagar. Det är nog för att det inte finns så mycket att skriva. Det är som samma samma varje dag.
Imorgon ska jag dock till Tesco i Royston och ta några passfoton, för jag ska skicka in mitt provisoriska körkort för moppen.

Jag är livrädd.

Jag vet att jag kommer att köra på fel sida vägen hela tiden. Här ute är det väl ingen större fara, men inne i Cambridge? Inne i Cambridge finns det också en miljard rondeller. Jag sätter hjärtat i halsgropen varje gång Iona kör in i en rondell, för jag är övertygad om att hon kör fel.

Hur ska detta gå? Ska jag dö blott 21 år gammal i en mopedolycka?
Inte så hett.

100221

Vilken himla bra dag det varit idag! Solen har värmt och jag har mest bara skrattat och pratat strunt med Iona och hennes väninna Caroline.

Charlie och Jack har skaffat varsin blogg också. Det är klart att de vill vara som sin otroligt coola au pair.

100220

Idag var det fest här i byn igen. Iona (mamman) stod för matlagandet och det blev några sjukt goda maträtter som yours truly hjälpre till med.
Jag tog det dock lugnt och har varit hemma ett tag nu, för jag skulle lösa av den stackars barnvakten.

Annars så är människorna här så otroligt härliga. De är varma och genuina och man känner sig som hemma vem man än möter.

Något intressant jag lärt mig här idag:
Här får du när du är 16 år gammal; ta värvning i armen, rösta, köra moppe och ha sex.
Däremot får du inte ha gaysex förrän du är 21.
Det finns alltså en sådan sjuk lag som säger att homosexuella människor inte får ha sex förrän de är 21.

Så här ser det oftast ut här. Jag, med något random barn på ryggen eller axlarna.

100219

Igår gjorde jag det sämsta beslutet jag någonsin gjort, ungefär...

Jag visade barnen mitt The Sims 3-spel (ja jag är förbannat barnslig och tycker att sådant är roligt).
Sedan dess har tre ungar tjatat ihjäl mig. Det gör mig inget att de sitter och spelar på min dator, men de vet ju inte hur och vad man ska göra. Så jag får springa fram och tillbaka och visa hur man gör ett tak eller att det måste vara en vägg där man vill placera dörren eller att man inte kan ställa sin bil i sovrummet.

Det hade väl varit en sak om det var det enda jag gjorde... Men idag har jag tvättat 5 tvättar, diskat några gånger och lagat middag till barnen också. Min hjärna är körd och nu kommer Heather och påminner mig om att jag lovat henne att spela tv-spel.

Jag tar ett glas vin och dör lite istället.

100217

Jag är fortfarande sjuk. Jag har ont i hela kroppen och kallsvettas. Jag orkar inte skriva mer än så.

100215

De har kommit hem nu! Puh!
Det vore så dumt om de inte gjorde det.

Jag har blivit sjuk. Jag är toktrött och hostar och känner mig helt slut. Jag fick precis lite barnhostmedicin så kanske jag slutar hosta om ett tag.

100214

Har jag missuppfattat allt eller?
Skulle inte familjen komma hem i dag?
Jag trodde att de skulle äta lunch ute och sedan åka hem. Uppenbarligen inte, eftersom jag och hunden fortfarande är ensamma fast klockan är 19.41.
Det är ju i och för sig "half term" (britternas version på sportlov antar jag) nu, så man måste väl inte komma hem i tid bara för att det är söndag.

Jag börjar bli rastlös och jag har druckit 4 koppar kaffe under en halvtimme.

Dumt.

100213

Det här åt jag igår. Det tyckte jag var så gott att jag lagade det till frukost idag också.

Sophias skaldjurspasta
100 g pasta
100 g valfria skaldjur (själv har jag räkor, musslor och bläckfisk)
100 g tomatsås
½ dl vitt vin
3 vitlöksklyftor
Valfria kryddor

Superduperlätt och superdupergott.

100212

För att fira min nyvunna frihet tog jag mig in till Cambridge med snigelbuss för att inhandla lite nödvändigheter. Det blev skosnören och hårfärg. Så jag ser ut så här nu för tiden.
Jag är till och med nöjd!

100211

I helgen åker alla utom jag bort.
Barnen ska till kusinerna och Marc och Iona ska bort och fira Marcs födelsedag.
Det betyder att jag är ensam här i helgen.
Därför tänkte jag bjuda in alla som läser det här till fet fest!

Lördagen den 13 februari, kl 19.00
1 Hillside, Orwell, UK.

Jag är medveten om att det är rätt omöjligt att komma för ganska precis alla, men jag tänkte att om jag bjuder in så kanske jag kan använda den som en anledning till att dricka mig full och vråla till rugbyn på tvn, även fast det inte kommer någon!

Och just det...
Alla kan väl hålla tummarna för att de tar med sig hundjäkeln också?

100210

En helt vanlig dag för mig ser ut ungefär så här:

6.30 - Vaknar och klär på mig tokvarma kläder, för i köket är det svinkallt.
6.35 - Plockar ur diskmaskinen, ställer fram skålar till frukost och börjar med barnens matsäck.
7.30 - Väcker barnen och ger dem frukost.
8.00 - Tvingar barnen att klä på sig och borsta tänderna.
8.15 - Går igenom läxan en sista gång, fixar håret på Heather.
8.30 - Går med barnen till skolan.
9.15 - Äter frukost och dricker 17 koppar kaffe.
10.00 - Slänger in första tvätten i maskinen, plockar undan i köket.
11.00 - 14.00 - Plockar på barnens rum, tvättar och torkar och viker kläder, diskar, dricker kaffe, skurar på toaletten, dammsuger huset.
14.00 - Pappa Marc vaknar, dricker kaffe.
15.30 - Barnen kommer hem, går igenom läxan och ger dem lite fika.
17.00 - Lagar middag till barnen och ibland mig själv.
18.00 - Diskar och plockar det sista med tvätten.
19.00 - Dör lite.

Det är väl inte så illa för någon som spenderat de senaste 6 månaderna liggande i en säng?

100209

Jag låter barnen här vara med om någon slags kulinarisk resa.
Idag lagade jag något jag aldrig lagat förr, men det blev tokgott och de tyckte även de.
Tyvärr har jag inga bilder på denna maträtt, för den försvann innan jag hann fota, men jag kan ju alltid lägga ut receptet ändå, om någon annan mot all förmoda skulle vilja prova.

Sophias kycklinggryta.
Ca 500 g strimlad kyckling
2 äpplen
2 vitlöksklyftor
3 msk jordnötssmör
Skal och saft från en halv lime
1 msk farinsocker
1 dl vatten
2½ dl grädde
1 hönsbuljongtärning
1 röd paprika

Börja med att strimla både äpplet och kycklingen, hacka vitlöksklyftorna och skär paprikan i bitar. Vispa ihop jordnötssmöret, limen, farinsockret, vattnet, grädden och den smulade buljongtärningen i en gryta och koka upp.
Bryn kycklingen i lite olja och lägg sedan över kycklingen i grytan. Fräs det strimlade äpplet och de hackade vitlöksklyftorna och lägg även de, tillsammans med paprikan i grytan och låt koka en stund tillsammans. Serveras helst till ris.

En tanke är dock att alltid har vassa knivar i beredskapen. Här är de så slöa att det inte ens går att skära igenom skalet på äpplena... Den suddiga bilden är för övrigt på Heather under lördagens fest. Suddig är den för att jag är lite lätt rund under fötterna.

Psst...

Jag har hört talas om en nystartad blogg som tydligen ska vara rätt bra enligt författaren själv!
Dagens tanke heter den och den kan man hitta här till höger!

100208

Eftersom jag inte orkar hålla räkningen så måste jag byta min rubriksättning.
Nu blir det så här framöver.

Jag har inte så mycket att säga idag, för det har knappt hänt något alls.
Men jag tänkte visa en bild på något som ändå måste vara sjukt brittiskt.

För er som inte ser det, så är det här en vägg med en tapet och ett fönster med en rullgardin i exakt samma mönster som tapeten, som dessutom är fullt neddragen. Jag skrattade högt när jag såg det här, men skyllde dock på vinet. Är inte det här lite overkill och väldigt brittiskt?

Dag 9

Idag har jag gjort en sak.
Jag har legat i sängen och klagat på hur bakis jag är.

Gårdagen var svinigt rolig dock. Julia och Jamie fyllde år. Jamie och hans fru Emma bor i ett stort farmarhus här i byn. Där har nu också Emmas syster Julia flyttat in efter att hennes man Hector fick en riktigt svår hjärnblödning för 10 veckor sedan.

Igår var detta hus överfyllt med människor. Det var 700 barn som sprang omkring i huset och sedan var nästan varenda vuxen som var där jättefull.
Vi pratade fördomar. En kvinna vid namn Helen frågade mig vad svenskar tror om engelsmän.
"Jaa, det skulle väl vara att ni är fulla, bleka och rödhåriga!" sa jag.
"Rödhåriga? Jag känner ingen som är rödhårig! Det var det värsta jag hört!" fick jag som svar tillbaka.

Är det bara jag som reagerar på att hon inte blir upprörd över att jag tror att alla britter är konstant fulla?
Nej, det är nog ingen idé att reagera på det, för de är verkligen fulla ofta.

Hon frågade också mig om inte svenskar går ut på krogen, blir pissfulla och slåss, precis som dom?!
Jag trodde jag skulle dö lite av skratt när jag fick höra det. Kvinnan var väl 50 år gammal och pratar om att supa och slåss som om det hörde till vardagen. Helt fantastiskt.

Bilder ska jag fixa när jag orkar leta rätt på kameran.

Förövrigt så tror alla britter att svenskar är blonda och översexuella. Sjukt roligt. Och det ska komma från det landet som har störst problem med klamydia i hela världen, liksom.

Dag 7

Man skulle ju nästan kunna tro att jag varit här en vecka och blivit så pass bekväm med dem att jag kan vara full men ändå ta det lugnt.

Nej.

19.00 kom Ionas vänner hit. 21.30 somnar hon i sin egen dotterns säng och resten av tiden får jag underhålla allt folk.

Annars idag har jag googlat kändisar och sett kändisar på riktigt (om man väljer att googla på Rory McGrath, det vill säga).

Ja, jag hade faktiskt kameran med mig när vi åkte in till Cambridge, men batteriet var slut, så vi fixar det sedan!

Puss och kram!

Dag 6

I morse lärde Iona mig att laga Shepard's Pie, så nu tänkte jag lära er det. Det är jättelätt och ser ut att smaka rätt äckligt!

Först skalar och delar man på några potatisar, som man sedan lägger i en kastrull och sätter på plattan.

Skala och hacka några morötter. Lägg dem i en skål och micra dem lite.

Stek på en hackad lök och lammfärs (viktigt, för om det är vanlig köttfärs så kallas det för Cottage Pie istället).

Häll i krossade tomater och de micrade morötterna i lammfärsblandningen. Låt reducera ett tag.

Häll upp i en ungsfast form.

Mosa potatisen med lite mjölk, smör, salt och peppar.

Bred moset över färsblandningen.
Laga färdigt i ugnen, ca 30 minuter (eller till moset fått en gyllenbrun färg), 180 grader Celsius.

Dag 5

Här är lite bilder från min lilla promenad efter jag lämnat av barnen vid skolan!

Orwell heter byn som jag bor i.

Detta halmtakshus är från 1841. Jag är nästan lite kär.

Nästan precis bredvid infarten till huset jag bor i så finns dessa grindar som leder in till Wimpole Estate National Park. Just nu ser det inte så mycket ut för världen dock.

I detta lilla hus bor jag och mitt rum är det som har fönster precis under parabolen.

Det är så fruktansvärt rått och kallt här, men jag är rätt nöjd ändå!

Dag 4

Klockan är 11.28.

Bäst än så länge;
Jag går med barnen till skolan. När vi närmar oss grindarna så ställer sig ett stort gäng med tjejer och stirrar på oss tre. Charlie (11 år) går lite framför oss andra, så jag frågar Jack (8 år) om tjejerna står och väntar på Charlie eller kanske på honom?
"Nej, det är bara några tjejer. De väntar inte på någon alls." får jag till svar.
När vi närmar oss hör jag lite viskande:
"Charlie, is that her? Is that your new au pair? What was her name again?"
"Hi Sophia!"

Känns bra att man har ett gäng 11-åriga tjejer stående vid skolgrinden och väntar på en när man kommer med barnen.
Jag är så populär!

Dag 3

Första riktiga jobbdagen skulle man väl kunna kalla det.
Uppe med tuppen, plockade ur diskmaskinen och väntade på att Iona skulle komma tillbaka från promenixen så att jag kunde få lite instruktioner till vad i helvete jag skulle göra.
Lärde mig att packa deras lunchväskor. En macka, en frukt, något att dricka, ett litet rör med yoghurt, en "school bar" (typ koncentrerat fruktkött) och en kaka! Helt sjukt. Ska det där vara en lunch för ett växande barn? Ska det där ge energi till att lära sig saker i skolan?
Jag önskar att jag aldrig hade klagat på maten i skolan när jag var liten. Fy vad vi är bortskämda i Sverige. Gratis utbildning, lunch på skolan och inte behöver vi ha fula uniformer heller.

Annars har jag gått på promenad med hundjäkeln och städat köket och tvättat kläder och spelar en jäkla massa spel igen.

Det här är Heather. Hon är sex år gammal och är helt beroende utav min dator.

Det här är kyrkan i byn. Den är apgammal. Jag ska kolla hur gammal sedan någon gång.

I det här huset hade jag tänkt att det kunde ske ett mord, så att Barnaby kommer hit!

Hunden Tess. Hon är mest som en ouppfostrad ryamatta.

För den som önskar göra det lätt för sig.

Kan ju klicka här och använda sig av det dära bloglovin

Dag 2

Efter 12 timmars väldigt välbehövlig sömn klev jag upp och åt frukost med mamma Iona och Heather. Bröd med smör och ost. Då kom jag på något jag verkligen borde tagit med mig men så klart inte gjorde...
Osthyvel. Jag gillar ost, men ½ cm tjocka skivor ost är ju inte gott någonstans...

Resten av dagen har jag spenderat med Jack och Heather. Vi har ritat och tränat på att rita munnar och vi har spelat dataspel och tv-spel och ett fint kortspel som heter Spit.

Jag har också fått vara med om min första klassiska "sunday roast"-middag. Iona lagade middag i 3-4 timmar. Det är rätt sjukt.

Det här är Jack. Så här ser han oftast ut. När han inte kör "freerunning" genom hela huset. Överskottsenergin på denna killen är inte att leka med...

Kvällen har spenderats framför min dator med Jack och Heather och så har vi spelat tv-spel. Just Dance, som är världens jobbigaste spel och Super Mario, fast det är tydligen inte så roligt att spela det med mig, för jag dör bara hela tiden.

Det är så otroligt mycket att ta in, allt är så himla intensivt, så nu har jag gått och lagt mig. Klockan är inte ens 21.

Dag 1

I morse skjutsade hela min familj mig och all min packning till Göteborg City Airport.
Redan då började allt kännas väldigt konstigt.
Efter en två timmar lång flygning och en bussresa senare så var jag framme i Cambridge där jag skulle bli hämtad av familjen.
Möter mig gör pappa Marc och barnen Charlie, Jack och Heather.
Det här är så jävla konstigt, är det enda jag kan tänka, om och om igen.

Bilresan till lilla Orwell var trevlig. Vi pratade lite om fotboll och matvanor och om jag drack kaffe eller te. Båda sa jag, good girl sa Marc.
Väl hemma hos familjen Oughton så fick jag en liten rundtur i huset och blev visad till mitt rum, som det kommer bilder på senare.

Efter det har allt gått väldigt snabbt. Jag har spelat Wii med Heather och Jack, jag har spelat dataspel med Heather och Jack, jag har ritat med Heather och Jack, jag har ätit middag med hela familjen utom Charlie som sover över hos en vän, jag har tittat på videor och tillslut slog hjärnan av och mitt engelska ordförråd var som bortblåst och jag ursäktade mig och sa att jag skulle sova.

Familjen är oerhört varm och trevlig och det var lätt att klicka med alla på en gång.
Det är precis som de säger, de behandlar mig som om jag vore en storasyster.

They all pretend...

Idag ska jag till farbror polisen igen, fast för att hämta ut passet och inget annat.
Idag ska jag också checka in på mitt flyg (jag gillar att vara ute i väldigt god tid).
Idag är det 15 dagar till jag flyttar till Inglaterra (England på spanska)...

Det är på riktigt och det är helt jävla sjukt.



15 days left in Sweden. It's kind of sick. I am actually doing this...

Midsomer Murders

Just nu sitter jag och tittar på Morden i Midsomer med min familj. Det är ett av mina favoritprogram.
Dessutom ser byarna i programmet nästan ut som byn som jag ska flytta till om 22 dagar. Hur underbart är inte det? Händer det inget mord i lilla Orwell under tiden jag är där så blir jag nästan besviken (nej, jag önskar ingen att dö, jag bara önskar att jag bodde mitt i programmet).

Ikväll har jag pratat med nästan hela familjen Oughton via Skype.
Iona, lilla Heather, Jack och Charlie. Jag har även fått titta på Charlies gitarr, Jacks hund och Heathers docka.

Nu känns det verkligen på riktigt.



I am watching Midsomer Murders with my family and earlier this evening I talked to my future host family. I spoke to everyone except the father and I have a great feeling about moving to Orwell/Cambridge.

8 days a week

Idag har jag bara varit så otroligt fruktansvärt trött. Visst, jag somnade inte förrän 7, men sedan har jag sovit mest hela dagen. Hela jag är som en stor degklump bara. Så idag har jag sovit, tittat på serier, sovit, spelat mitt nya tv-spel som jag fick i julklapp av min bror, sovit, promenerat till affären, sovit, ätit middag, sovit och nu tittar jag på ännu mer serier.

Det borde vara olagligt att vara så här jävla trött.

Imorgon ska jag på stan. Byta några julklappar och sedan ska jag till polisen för att införskaffa mig ett nytt pass. Jag har haft ångest över att jag måste ta ett nytt foto under hela veckan. Varför blir jag aldrig bra på bild? Varför får man inte 500 försök på sig hos polisen och varför får man inte välja vilken pose man vill? Dumheter, är vad det är.

Nu däckar jag snart igen.

(Just det, under tågresans fina stopp där mitt i obygden började en pojke prata med några andra barn. Detta är en av de saker han sa: "Min syster försöker peta mig i näsan. Hennes lunch är slut!" Hur underbart var inte det då? Och just det! I Norrland gick jag ner 5 kilo! Det går framåt.)



Today, I am nothing but very very tired. I have slept through almost the whole day. Tomorrow, I have to get in to the city to re-new my passport and to exchange some Christmas gifts.

The storm that I believe in.

Hela december har varit alldeles tokig. Det har vänts upp och ner så många gånger, men sedan ner och upp och ja, jag har nog inte riktigt kunnat tänka klart hela tiden.
Norrland var helt underbart. Jag trodde inte att jag skulle säga det, men en stor del av mig ville flytta tillbaka precis då.

Nu är jag tillbaka i Göteborg och har något att berätta. Jag flyttar inte i april, jag flyttar i januari.
Så om några veckor tar jag mitt pick och pack och flyttar till ön på andra sidan vattnet, eller ja, England.
Det känns helt otroligt konstigt. Men jag måste göra något nu, annars gräver jag en grop här och lägger mig där tills det blir vår.



The first part is in Swedish. December has been a month of very different feelings. The biggest bomb fell just after Christmas, when it was decided that I would move to England/Cambridge/Orwell in January instead of April. So for the next couple of weeks I have a lot of preparing to do!